Snöritt

Nu har det blivit några härliga ridturer i det kalla vintervädret. Mander är jättepigg och inte blir det bättre (sämre?) av att jag har gett honom lite extra julledigt. Men vad ska man säga -det är ju kul med snö!

Fira jul i nya lokaler

Nytt vardagsrum och nytt rum uppe.

Nya trappan.

Nya soffan, såååå skön tycker Tezla.

Julgranen på plats...

...och snö ute. Vad mer kan man önska sig?

God fortsättning!

Bygga, bygga, jobba, jobba

Lös benbit

Jag vet att många av er väntar på nya husbilder och är lite trötta på alla "hästinlägg". MEN jag måste bara berätta för er hur det gått med Elins (medryttarens) fot. Foten blir bättre och bättre vad jag kan förstå och hon rider nu fast gärna utan stigbyglar. Hon fick ett brev från akuten där det stod att de hittat en liten lös benbit i foten men att det nog troligen inte var någon större fara. Lös benbit, haha -hänger ni med? Om ni någon gång varit i närheten av en hästmänniska så måste ni ha hört uttrycket "lös benbit", alla hästägares skräck. Hittar veterinären en lös benbit i en hästs ben så betyder det ofta behandling och eller operation, något som varje hästägare naturligtvis vill slippa. Kanske Elin borde uppsöka ATG-kliniken i Mantorp för specialistbedömning...? ;-)

Fullt fokus på husbygge

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev något. Jag har fullt upp helt enkelt. Elin har återhämtat sig från sin ridolycka och har ridit ett par gånger, dock utan stigbygel. Den här veckan är det bara Anna och Elin som rider så jag har tid att jobba på huset.

Målet är att försöka ha vardagsrum, allrum uppe och nya entrén klar innan jul. Nästa vecka kommer dessutom den nya trappan. Vi har köpt en ny kamera så jag ska snart lägga ut ny, fin dokumentation över byggandet.

Aj, aj, aj...

Aj då, fick ett sms från medryttaren Elin igår om att hon hade ramlat av en bockande häst och skadat foten. Ett akutbesök senare kom nästa sms där det stod att det inte var någon fraktur men att hon inte kunde rida mer den här veckan. Tror jag det! Tur i oturen att inget är brutet och huvudsaken är såklart att inget ännu värre hände. Elin får vila foten ett tag och jag och andra medryttaren Anna får göra så gott vi kan med ridningen under tiden. Värt att poängtera är förståss att den bockande hästen inte var Mander. Just att bocka är han inte så bra på, som tur är.
Till Elin vill jag bara säga: Ta det lugnt så hörs vi av när du är redo (kan du inte rida men ändå vill komma till stallet är du såklart alltid välkommen).

En mus i vårt hus

Även om det inte finns många så finns det några nackdelar med att bo på landet. Möss under diskbänken får väl räknas till en sådan. Under en lite del av huset har vi fortfarande torpargrund och den är tydligen en väldigt trevlig bostad. Nu har i alla fall Anticimex varit hos oss och lagt ut råttgift så nu har vi inte sett till någon av dem på länge inomhus. Utomhus har dock Tezla gjort en del fynd. Ute i pannrummet häromdagen när jag satt på huk och skulle tända kände jag Tezla bakom mig som puffade på mig med nosen. När jag vände mig om stod hon med öronen vinklade lite uppåt och en svagt viftande svans och tittade stint ned i vedtraven. Mycket riktigt, där låg en liten skogsmus. Tezla tittade frågande på mig och gjorde en liten ansats till att bita i den. Det var en fråga om hon fick äta upp den och föga förvånande så sa matte bestämt "Nej!". Jag är i alla fall glad att hon frågade och inte slukade den direkt. Det visade sig att musen var död och nog hade ätit en del råttgift. Inte så bra för små vovvar (dock behövs giftet i större dos för att en hund ska ta någon större skada).

Film från banhoppningsträning, andra rundan 80 cm

Banhoppningsträning

I måndags var medryttaren Elin och Mander på banhoppningsträning på Vretaskolan. Det gick jättebra! Första rundan på 50 cm gick riktigt bra. Mander stannade visserligen och tittade på ett vitt plankhinder men hoppade sedan över det utan problem på andra försöket. Inför nästa runda på 80 cm blev det lite konstig framridning. Tjejen som hade hand om framridningen hade missat när Elin och Mander skulle starta så de fick inte komma in på framridningen förrän det bara var ett ekipage före dem. De hade alltså bara ca tre minuter på sig att hoppa fram. Rutinerat red de ungefär ett halvt varv i trav, ett halvt varv i galopp och hopp över ett litet kryss. Sedan var det bara för dem att hoppa det andra hindret på framridningen, en oxer på 80 cm. Det blev ett jättefint hopp trots snabb anridning bestående av ett halvt varv på volt i galopp. De bådade gott inför sista rundan och mycket riktigt skötte sig Mander utmärkt. Han hoppade igenom banan som om han aldrig hade gjort något annat i hela sitt liv. Några gånger hamnade han i fel galopp efter hindren men detta är ju lätt att träna på inför nästa gång.

Tyvärr har jag lite problem att få över videofilmen till datorn men så snart jag har fått tag i rätt kabel så ska jag lägga ut film här så ni får se på det fina ekipaget.

En vuxen häst

Jag tror minsann att Mander börjar bli vuxen. Han är nu drygt nio och ett halvt år och en häst brukar ses som vuxen vid åtta års ålder ungefär. Men det är väl säkert lite individuellt. Under senaste året har han i vart fall uppvisat en hel del mognadstecken (enligt min egen subjektiva tolkning då såklart). Från att ha varit en riktig tittolle ute i skogen händer det nu ofta att han får vara den som går först när något är farligt och hästkompisen inte vill gå förbi. Han verkar vara full av självförtroende och när vi är ute och rider i mörkret på kvällarna styr han stegen själv och jag kan helt förlita mig på hans mörkerseende.

Han har också blivit mycket mera positiv och intresserad av vad jag håller på med när vi tränar dressyr (oftast i alla fall). Jag märker att han lyssnar på mig mer och ibland om jag "tjatar" med att göra något flera gånger i rad så försöker han att förekomma mig och göra det innan jag har lagt till hjälperna. Det är faktiskt riktigt trevligt. Igår var jag och red för instruktör och det gick riktigt bra.

Ensam hemma

Jag och Tezla är ensamma hemma i två och en halv vecka. Peter är på jobbresa i USA. Det är ganska skönt att råda om sig själv ibland. Jag är i stallet länge om kvällarna och behöver inte tänka på att någon väntar på mig hemma. Men, det är klart, lite ensamt blir det i längden.

I helgen bjöd jag min granne, tillika ägare till den andra hästen i Manders stall, på lite fika. Jag gjorde saffranspannkaka och bjöd på te till. Det blev riktigt mysigt söndagsfika med tända ljus och lite struntprat. Hon hade gjort en liten present till mig bestående av några fina höstljus som var vackert inslagna och dekorerade med lite vackra kvistar från trädgården (se bild nedan). Tänk vad fint det går att göra med så enkla medel. Tur att jag har så bra grannar när jag är ensam hemma, det känns väldigt tryggt.

Hösten är här!

Om nu någon händelsevis har missat detta så är hösten definitivt här. Efter en veckas jobbande 8-17 så gick jag idag en promenad runt trädgården i dagsljus. Jag kund snabbt konstatera att det är mer än dags att ta fram räfsa och samla ihop löv. Som synes på bilden ovan så är trädgårdsmöbeln översållad med blad från kastanjen.

Kastanjen är för övrigt snart historia. Detta uråldriga vårdträd står numera alldeles för nära huset sedan vi byggde ut. I ärlighetens namn så täcker den för hela huset med sitt gröna lövverk. Det är sorgligt att ta bort det men tyvärr har det sett väldigt hängigt ut sedan vi grävde ut grunden för huset. Troligtvis så skadade vi trädets rotsystem rejält och risken är att trädet blåser omkull en stormig natt.

Ännu finns några tappra blommor kvar i trädgården. Höstaster i mörk cerise färg. Den klarar nog inte många frostnätter till men än lyser den färgglatt mot bakgrunden av gula och oranga hösttoner.

Passade på att ta lite höstbilder idag. Morgondis över åkern och solen börjar sticka fram -kan det bli vackrare?

Glad överaskning!

Ibland är det faktiskt riktigt spännande med gamla hus. I vårt gamla vardagsrum, som nu ska bli matrum, har vi haft ett vitt skivtak. Jag har funderat lite på om det döljer sig något finare under. I köket hittade vi, när vi renoverade det, fin gammal panel under en spännpapp i taket. Nu när vi ändå ska göra i ordning hela gamla vardagsrummet kände jag att det var dags att ta en ordentlig titt under det där gamla taket. Sagt och gjort skred jag till verket med kofoten i högsta hugg. Jag hittade ett gammalt innertak i form av jättefina plankor under de ganska intetsägande tretexskivorna. Så glad jag blev! Plankorna är målade med grön linoljefärg och jag tror att vi kommer att måla det vitt så att det blir lite ljusare. Jag vet inte hur bra det syns på bilden nedan men ni kanske kan få en liten uppfattning om vad jag talar om.

Trähäst med öronen bakåt

Träning i tisdags. Mander hade varit lite ur form de senaste dagarna och haft lite ont i magen. Antagligen har han varit nervös över alla gevärsskott som har ekat från skogen. Jag såg honom oroligt stå och spana i hagen med huvudet rakt upp och spetsade öron. Dagen innan träning tog vi det alltså lugnt men han verkade ha återhämtat sig så vi åkte på tisdagen som planerat.

Det var en högst ovillig häst som jag satte mig på den dagen. Kändes mer som att sitta på en trähäst eller något åt det hållet. Lollo, tänaren, trodde att han kanske var extra stel pga av att han antagligen stått och spänt sig i hagen. Det ligger nog en hel del i det. Dessutom var han ovanligt arbetsovillig (vilket ju i och för sig också kan ha att göra med att han kände sig stel i kroppen). Öronen var mest bakåt den första kvarten av arbetspasset.

Så småningom blev det dock bättre. Men oj, vad jag fick jobba och vara alldeles extra bestämd! T.o.m. fick jag bli lite arg på honom för att han riktigt skulle börja svara på mina hjälper och ta i lite extra. Men när vi väl kunde börja kommunicera på ett bra sätt med varandra så började öronen röra sig ömsom framåt ömsom ut åt sidorna och bakåt. Ett tecken på att han börjar lyssna på mig. Öronen på en häst är ju bakåt när de är missnöjda men en häst som lyssnar på sin ryttare har också lite då och då ett eller båda öronen lite bakåt. Detta för att rikta dem mot ryttaren och lyssna. Mander verkade alltså riktigt nöjd senare delen av träningen. För min egen del var jag nöjd både med hans och min egen insats. Jobbigt var det men det är kul när det blir bra resultat.

Hål i väggen

Nu har blivande matrummet, tillika gamla vardagsrummet, fått ett nytt dörrhål och ett blivande valv. Dessutom kommer två fönster försvinna (de sitter numera på innerväggar sedan utbygget blev till). På ena kortsidan av rummet fanns förut ett fönster men nu har vi satt dit en balkongdörr och två fönster på varsin sida om dörren. Jag glömde att ta ett kort innan men jag hittade den här gamla bilden, som ni kan se nedan, från när vi flyttade in och precis hade tapetserat om gamla vardagsrummet. Längs ner ser ni hur det ser ut med de nya fönstren. Det behövs lite ljus in i rummet när två fönster på de andra väggarna är borta. Kommer nog att bli kanonbra, tror jag. Just nu är det bara en massa hål i alla väggar från gamla fönster och nya dörrhål men det kommer att bli bättre med den saken så småningom. Tur att det finns motorsåg i alla fall. Det gamla husets ytterväggar består av timrade stockar från slutet av 1800-talet. Det är ganska intressant att se dem i genomskärning och det tar sin lilla tid att komma igenom dem.

Inflyttning i sovrummet!

Jippie! Ett stort steg på vägen då vi äntligen har flyttat upp i nya sovrummet + klädkammare. Alla detaljer är inte på plats än, men vi har flyttat in säng mm i alla fall. Det blev såååååååååå snyggt dessutom! Kolla bilden nedan som visar den färdiga fondväggen. Nästan synd att ställa en säng framför, eller hur?

Sovrum -utseende

Vi räknar med att vara så gott som klara med sovrum och klädkammare efter helgen. Sovrummet är så stort att vi har delat av det med en fristående vägg. Jag hittade en bild på en likadan lösning på internet. Fast vår vägg är utan utan hyllor och vårt tak ska vara vitt. Vi kommer också att ha vitmålade väggar och en fondtapet bakom sängen. Tapeten ser du här nedan. Den är från Sanderson och heter Sweet Bay.

Badrumstankar

I gamla delen av huset har vi ett mindre badrum med dusch på nedervåningen. I tillbyggnaden har vi planerat för ett badrum på övervåningen där det även kommer att vara tvättstuga. Vi tänkte ha både dusch och badkar där.

So far so good. Men hur själva utseendet ska bli är inte riktigt klart än. På golvet ska vi ha en plastmatta. Dels för att huset är nybyggt och kan rör på sig och dels för att badrummet ligger på övervåningen. Det är säkrast så. Vad gäller väggarna så har vi kommit fram till två olika alternativ: 1) En slät vävtapet med någon mosaik som får sitta på några ställen t ex över handfatet och i duschen. 2) Vitt kakel med några enstaka plattor i färg som dekoration. Alternativ 1 verkar vara både billigt och ganska enkelt. Det finns bara ett fabrikat som har en slät badrumstapet, vad jag vet, och det är Jotun. Jag tycker att det är väldigt snyggt med vitt och turkost i badrummet och det finns ju många typer av snygg turkos mosaik. Men sedan var jag på IKEA i Linköping och såg ett jättesnyggt kakel från Höganäs som jag blev så sugen på! Damasco Verde Agua heter kaklet och det är turkost med mönster på (se bild). Det är avlånga kakelplattor som passar bra att lägga intill vitt kakel som en vertikal rand på ett par ställen i badrummet. Det är dyrt naturligtvis men å andra sidan är det ju ganska lätt att hitta vitt billigt kakel. Men så är det ju också mycket mera pyssel med kakel. Det ska vara någon form av tätande matta under och kaklet sätter sig ju inte själv heller för den delen.

Har vi tid och råd? Är det värt att lägga lite mer pengar och tid på badrummet på övervåningen? Vi hade ändå tänkt att "hotta upp" badrummet nere lite och det kommer väl vara lite av gästtoaletten medan badrummet på övervåningen kommer att slitas och nötas på rejält då sovrummen är där uppe också. Kakel är å andra sidan väldigt smidigt och lätta att torka av osv. Vi har svårt att bestämma oss helt enkelt men nu måste vi snart komma fram till något. Någon som har några bra förslag?

Det tillfälliga boendet

Det tillfälliga boendet är snart över och då menar jag egentligen snarare att det blir ett nytt tillfälligt boende. För närvarande bor vi, som tidigare nämnts, på nedervåningen i gamla delen av huset. Dvs vi har ett kök, en liten hall, ett sovrum/vardagsrum och ett badrum till vårt förfogande. Vi har kvar gamla ytterdörren in till resten av huset för att slippa byggdamm mm. Förhoppningsvis kommer vi snart att flytta upp i nya sovrummet med tillhörande klädkammare. Där får vi väl ställa TV:n också så länge. När vi har gjort det är det dags att börja ta upp nya dörrhål in från det gamla vardagsrummet till det nya vardagsrummet. Låter det invecklat? Det är det nog lite också =).

Eftersom vi inte kunnat göra iordning nya vardagsrummet förrän vi flyttat ut ur gamla (så att vi kan ta upp hål i väggen) kan vi inte ställa dit nya trappan som ska vara där heller. Vi har därför ställt dit en tillfällig trappa. Peters pappa hittade den i något uthus hemma på deras gård och en kvalificerad gissning säger att den kanske är från 30-talet eller så. Det mesta är alltså än så länge mycket temporärt och hela vår tillvaro är fylld med diverse olika work-arounds som det heter. Skönt att det snart är över. Målet är att åtminstone hälften av det temporära lösningarna till jul ska vara ersatta med permanenta. Får se hur det går...

Bilduppdatering

Titta så fint det blir!!!

Tävling i helgen

Jag och Mander var och tävlade LC:1 och LB:1 i söndags. Tävlingen arrangerades av Eda RF och det var första gången de arrangerade en tävling högre en klubbnivå. Detta märkte dock inte Mander och jag mycket av, allt flöt på bra. Lite otur med vädret var det, då regnet hade öst ner och gjort sandbanan där tävlingen skulle vara alldeles för blöt och slaskig. Tävlingen fick flytta inomhus istället. Man kunde rida fram på sandbanan men det fanns även en liten hage att rida i. Jag kom snabbt fram till att gräset i hagen var betydligt bättre att rida fram på än den halvleriga sandbanan. Tur att man är från landet och van vid att rida på lite olika underlag!

Tävlingen gick bra på det sättet att Mander nu börjar vänja sig vid allt vad att vara på en tävlingsplats kan innebära. Han är betydligt mindre spänd och lyssnar riktigt bra. Tyvärr får vi inte så höga poäng ännu dock. Mander behöver jobba betydligt bättre med bakbenen ("motorn"). I tisdags var vi och red för Lollo Åman och fick lite hemläxa på en del små knep som kan hjälpa till att sätta lite mer fart på bakvagnen. Bara att fortsätta att träna alltså. =)

Snart klar med all målning utomhus

Milstolpe! Jag har målat klart allt falurött till utsidan av huset. Det som är kvar att måla nu är vita foder till fönstren. Jag håller också på att måla de vita knutbrädorna men med det har jag kommit halvvägs i alla fall (det är bara fjorton stycken brädor). Det känns väldigt skönt. Nu är det bara en massa målande inomhus kvar förståss.

Inomhus håller vi på att spackla och slipa. Emellanåt håller jag på att ta bort den ursprungliga färgen på den gamla dörren som ska vara in till groventrén. Jag kan konstatera att hålla på med värmepistol och värma upp färgen som sedan ska skrapas bort måste vara motsatsen till att se på när färg torkar. Tur att det inte tar lika lång tid!

Skorsten modell mini

Huset blir alltmer inklätt med röd panel. Här är några nya bilder från bl.a. entrésidan. Det ser ju lite roligt ut med den lilla skorstenen. Muraren kommer snart och höjer upp den. Eller rättare sagt, det blir en ny fin murad skorsten i rätt storlek. Tänk vad det gör med lite takhöjning både inne och ute.

Manders halvbror EM-fyra

Ryttar-EM pågår för fullt i Windsor denna vecka. Med i det svenska dressyrlandslaget är Maria Eriksson med sin häst Galliano. Galliano är efter hingsten Labrador, alltså samma häst som är Manders far. Det har gått bra för laget och de har nu kammat hem en fjärdeplacering i lagdressyren. Än så länge ser det ut som att alla lagmedlemmarna inklusive Maria och Galliano kommer att gå vidare till Grand Prix special som är nästa individuella kval. De bästa ekipagen därifrån går sedan vidare till finalen som rids i s.k. kür på lördag. Kür är ett fritt komponerat program (vissa rörelser måste ingå men det är inte bestämt i vilken ordning) till musik som ryttarna väljer själva. Nedan ser ni en bild jag tog på Maria och Galliano i Falsterbo för några år sedan och en bild från Göteborg Horse Show i år. Heja Sverige!

Rötmånad och svårläkta sår

Aj, aj, det blev ingen tävling i lördags för min del. När jag kom ut i stallet var Mander rejält svullen och varm på vänster framben på övre delen av kotan och en bit upp på skenbenet. Efter lite undersökning och överläggning med goda vänner (alltid bra att prata med någon mer för en "second opinion" i sådana här lägen tycker jag) kom jag fram till att det var ett litet sår som förmodligen blivit inflammerat Det ser väldigt litet ut men det är antagligen ett lite djupare sticksår. Jag fick lägga förband med saltlösning för att dra ut "det onda" och ringa till tävlingsledaren och stryka mig från tävlingen. Som tur är hade Mander ingen feber eller hälta så han fick gå ut i hagen som vanligt. Jag vet inte hur många småsår Mander har haft på benen men han är en riktig klumpeduns i hagen. Hittills har vi dock klarat oss från infektioner men den här gången var det tydligen riktig otur. Kanske beror det på att det är mitt i rötmånaden nu. Svullnaden gick ner lite efter första dygnet men nu är det tyvärr samma status. Det är svårt att hålla irriterande flugor borta också. Imorgon får jag ringa och rådgöra lite med veterinären tror jag.

Dålig uppladdning

Igår kväll skulle jag rida och träna program inför helgens tävling på Heda. På hemmaklubben Heda har de dressyrtävling både lördag och söndag. Jag ska rida tävlingens lägsta klass L B:2. Det kommer även att vara L A-klasser och även tävlas i medelsvår klass, s k "hattdressyr" (klasser där det är obligatoriskt med hatt), väldigt kul att se lite duktigare ekipage. Men för oss får det räcka med Lätt B än så länge. Svårt nog tycker jag.

Jag skulle träna lite i gårkväll och det blev bara pannkaka av alltihopa. Jag försöker sätta lite mer press på Mander, jag tycker att han går och slöar lite för mycket. Resultatet jag fick igår var dock att han ansträngde sig ännu mindre än förut. Han sänkte nämligen ryggen och bara sprang på utan att ta i alls. Jätteirriterande! Inte blev det bättre av att jag för kvällen inte var utrustad med minsta uns av tålamod. Jag hade ont i mitt vänsterknä (oklart varför men jag tror det beror på att jag har cyklat lite på sistonde och det är knät tydligen inte riktigt med på) och det gjorde ont att sitta upp, skänkla och rida lätt. Jag såg framför mig hur hela lördagens tävling skulle bli förstörd. En sådan typ av uppladdning inför en tävling är inte att rekommendera Alldeles för många negativa tankar kommer upp i huvudet och det blir en ond cirkel av frustration som gör att hästen presterar sämre eftersom den känner av ryttarens humör.

Idag har jag inte så ont i knät så det ska nog gå bra på lördag. Det blir dock tömkörning i eftermiddag. Det brukar dessutom mjuka upp Mander och är ett bra sätt att få bort eventuella spänningar i hans rygg. Jag får försöka att bortse från gårdagens ritt och göra det bästa av situationen på lördag. Än så länge är jag hur som helst mest ute efter att få tävlingsrutin. Jag tycker att gårdagens ridpass gav mig en bra tankeställare ang. uppladdning inför tävling. Jag behöver få mer rutin även på detta och lära mig att inte krångla till det för mycket när jag inte själv känner mig i full form. Nästa gång jag har ont någonstans och det kan gå ut över ridningen kanske jag ska hoppa över det träningspasset. Kanske bara rida ut en lugn tur i skogen, longera eller höra om min medryttare kan komma och rida.

Spackla

Ja, hur kul kan det va'? Jag har kommit på att jag inte är så bra på att spackla och det stör mig så klart oerhört mycket. Det är bara att bit i det sura äpplet och träna på antar jag. Dessutom finns det ju gott om utrymme att träna på. Sju rum ska inredas plus klädkammare och hall. Just nu är det sovrummet som står på tur. Men det ska bli himla kul att flytta in där när vi är klara. Just nu huserar vi i gamla vardagsrummet. Det är både TV-, sovrum och klädkammare på samma gång och det är inget stort rum.

Vi kommer att ha ganska många väggar som vi bara kommer att måla vita till att börja med. Det går alltid att tapetsera senare när man har bott in sig och känt efter lite mer vad som kan passa. Vi ska sätta upp en slags slät väv (som jag just nu inte kommer på namnet på) som är bra att måla på och hindrar väggarna från att spricka. Men det gör ju tyvärr inte att det blir mindre viktigt att spackla väl under. Så, som sagt, jag får träna...

Bilder från trädgården

Här kommer ett par bilder från trädgården. Vår buskhortensia blommar helt otroligt mycket i år så jag var tvungen att ta ett kort.

En vacker lilja fick också förevigas på bild.

Helgens tävling och träning på början till sluta

I söndags var Mander och jag på tävling hos Nyckelryttarnas RF. Klassen vi red var LC:2. Det var stor skillnad mot den senaste tävlingen vi var på i slutet på juli. Vi har sedan dess tränat mycket på att han ska lyssna mer på framåtdrivande hjälper och vara lydig och det har gett resultat märkte jag. Även om han var lite tittig skärpte han sig när jag knackade lite med skänkeln och fokuserade på mig. Han var också betydligt mer avslappnad på tävlingsplatsen över huvud taget så han börjar nog att vänja sig lite.

Nu vill jag att han ska ta i lite mer och plocka in bakbenen lite mer under sig så att vi kan få lite mera utväxling så att säga. Vi har börjat träna lite mer samlande rörelser som bakdelsvändning/skrittpiruett och början till sluta. Bakdelsvändning har varit mycket svårt och Mander vill inte alls trampa på med bakbenen. Han blir istadig och backar och sparkar mot skänkel och spö. Jag har lagt detta lite åt sidan tills vidare och börjat att flytta in baken lite från spåret samtidigt som han är ställd i rörelseriktningen (början till sluta alltså). När han är bra på det tror jag att det är lättare att gå därifrån till en mindre volt tillbaka som till slut blir en bakdelsvändning. Idag lyckades jag, efter lite "diskussion", bra med att få in ena bakbenen innanför spåret. Mander fick massor av beröm och sedan testade jag att fatta galopp direkt efter att vi gått ur det. Vilken fin galopp det blev! Detta arbete är riktigt nyttigt och kan nog ge en hel del resultat.

På söndag åker vi på tävling igen. Denna gång ska vi till Ullstämma och rida LC:1 och LB:2.

Goda grannar

Låt mig få presentera ett par sommargäster som är våra närmaste grannar under denna sommar.

De går under namnen "den svarta" och "den fläckiga" och det är, som ni ser, två trevliga kvigor. De bor i hagen mitt emot vårt hus. Ibland när jag står i vår carport vänd från den väg som ligger mellan vårt hus och hagen så hör jag ett frustande. När jag vänder mig om står dessa två väldigt sociala varelser och tittar intresserat på vad jag håller på med. Det känns lite som de frustar högljutt bara för att tala om för mig att de står där så att jag inte ska missa att lägga märke till dem. Visst är de fina!

En gammal dörr

Klart att man är lite tokig när man ger sig på ett sådant här byggprojekt. Innan vi började funderade vi länge på hur vi skulle göra. Skulle vi stanna kvar här och bygga ut eller flytta till ett större hus någon annanstans? Kanske bygga ett helt nytt hus? Tills sist kom vi dock fram till att vi nog tycker alldeles för mycket om det gamla torpet (som vi ju dessutom redan renoverat hela nedervåningen på inklusive kök och badrum) för att flytta. Det fick bli bygga ut istället.

Eftersom vi gjort detta val är vi rädda om den gamla charmen. Visst blir det ett helt nytt hus och det är klart att en del nya moderna lösningar är att föredra i bland men lite gammaldags lantlig känsla vill vi ju ska vara kvar. Jag har bl a envisats med att vi ska sätta in två gamla dörrar på nya ställen i den nybyggda delen av huset. En dörr har tillhört en ingång till köket som vi har tagit bort och den andra har suttit i dörrhålet till den andra ingången till köket (det passade bättre att bara ha ett valv där så vi tog bort dörren). Ända sedan vi renoverade köket för sex år sedan har dörrarna sparats ute i vår bod. På nedervåningen, där jag tänkt att dörrarna ska sättas in igen finns redan en gammal dörr så tanken är att de bara ska vara gamla dörrar nere. Tyvärr hade vi inte tillräckligt många för att de skulle räcka till hela övervåningen men ett rum uppe har kvar sin gamla dörr.

Jag kan säga att alla inblandade har sett måttligt övertygade ut när jag visat dörrarna för dem och presenterat min idé. Förmodligen är dörrarna från sekelskiftet och karmarna har varit ditsatta med handsmidd spik (ingen modern karmskruv här inte!). Att karmarna inte spruckit när vi tagit bort dem eller slagit sig mer när de förvarats är väl lite av ett under.

Nu är i alla fall den första dörren på plats. Ärligt talat så trodde jag nog aldrig riktigt på det själv att det skulle gå men nu sitter den alltså på plats in till groventrén. Tack vare gemensam insats från Peter och min pappa. Nu återstår bara mitt jobb med att skrapa, spackla, slipa och måla dörren (karmen ska så klart också målas). Även vårt torp har genomlevt olika inredningstrender så dörren har under senare decennier varit täckt med en masonitskiva. Jag tror det var under 60-talet som detta med släta dörrar istället för dörrar med speglar blev modernt. Tyvärr har det satt sina spår i dörren genom ett antal spikhål som nu måste spacklas igen.

Garderober och helt färdig frontespis

Nu har det gått undan! Både på in -och utsidan av huste händer det saker. Gips på snedtaken i blivande sovrummet, panel och fönsterfoder på vissa delar av huset (t ex är utsidan på frontespisen helt klar nu) och garderober mm på plats i groventrén. Jättekul! Groventrén blir lite modernare stil då det ska vara praktiskt vad gäller såväl förvaring som städning. Svart och vitt fick det bli. Vita väggar och så garderobsdörrar med svart griffeltavelfärg. Garderoberna kan alltså dekoreras valfritt för tillfället eller användas som anslagstavla.

Träning två dagar i rad

I veckan har Mander och jag varit och tränat två dagar i rad för instruktör. I tisdags var vi på Assedun och tränade för Lollo Åman. Det blev mycket öppna och Mander fick sätta inner bakben lite extra under sig och ta i lite mer. Det gick riktigt bra.

På onsdagen tränade vi för Lotta Jerhammar-Cidheden. Det blev mycket fokus på framåtbjudning och även denna dag en hel del sidförande. Jag fick lite påbackning för att jag slarvar med ridvägar t ex när jag ska rida rätt upp och snett igenom så det är något jag får tänka på framöver.

Det är jättebra att träna två dagar i rad, märkte jag. På andra dagens träning hade jag stor nytta av första dagens träning och det går att fortsätta att bygga vidare på ett effektivt sätt. Kanske jag ska försöka att komma iväg på någon tvådagarskurs i framtiden.

Fullkomligt kaos

Haha, lyssnade på radion idag när jag målade. Vilken bra låt de spelade! Det måste vara Peters och min sång. I vanliga fall är jag inget fan av Bo Kaspers orkester men kolla in den här texten:

Inget fungerar

Resten rasar

Olyckskorparna kalasar

Vi tog oss an för mycket och för fort

Golvet knakar taket läcker

Nätt och jämt så att det räcker

Och inga gulddetaljer i vår port

Det ska va på vissa vis

Det ger vi fan i givetvis

Vårt palats är ett fullkomligt kaos

Hela havet fullt av båtar

Varje rum kör sina låtar

Och var det inte idag föränns nästa år

Andra har så fin planering

Tid och råd med renovering

Och nya kök som luktar lite klor

Det ska va på vissa sätt

Stilrent ner i helvetet

Vårt palats är ett fullkomligt kaos

Flickan sover och mår bra

Bättre kan det inte va

Vårt palats är ett fullkomligt kaos

Ett fullkomligt kaos

Ett fullkomligt kaos

Mera panel på huset

Nu är vi i full gång med att sätta panel på husets utsida. Men även på insidan jobbas det för fullt. Jag håller på att göra i ordning groventrén inne och jag hoppas att det snart är färdigt. Det blir då första rummet som blir klart. Nedan ser ni arbetet med panelsättning på frontespisen.

Renoveringsdepression!

Blir det aldrig färdigt?! Det här bygget, menar jag. Den här veckan hade jag bestämt mig för att göra klart groventrén. Jag köpte väv, lim, färg, golv, lister, garderober och allt vad som behövs. Jag var klar med spacklandet -trodde jag. När jag satte upp vävtapeten igår kom jag på att jag lämnat ett hörn och inte spacklat det. Det var ett så stort mellanrum mellan skivorna så jag funderade på om man kunde sätta ngn liten passbit i gips i mellan och sedan spackla. Jag lämnade de således därhän och hade visst helt glömt bort det. Typiskt! Jag kunde inte fortsätta med min tapetsering utan fick be Peter om hjälp med att fixa till hörnet. Mera spackel och mera vänta på att det ska torka! Det blir aldrig klaaaaaaaaaart!
Renoveringsdepression är diagnosen för dagen. När något går emot min tidsplan tycks allt runt omkring mig mera stökigt och jobbigt än vanligtvis. Jag upptäcker plötsligt att jag lever i ett rum och kök, omgiven av ett byggkaos och jag önskar att jag hade åtminstonde ett litet rum till. Nåja, jag får väl rycka upp mig och hoppas på att det går att få upp den sista biten tapet ikväll. Då blir det måla imorgon. Kanske har jag en groventré nästa vecka...

Djur som en resurs för ökad hälsa och livskvalitet

I senatse numret av Ridsportförbundets tidning "Häst &Ryttare" finns en stor artikel om ridterapi för barn med olika handikapp. Hästen hjälper till med träning av balans, muskulatur och motorik. Djuren kan också hjälpa t ex autistiska barn att utveckla språk och kommunikation.

Enligt artikeln räknas ridterapeutisk behandling som specialiserad sjukgymnastik och ersätts av den allmänna försäkringskassan i alla nordiska länder utom Sverige. Även i Tyskland, USA och Ungern har man komit långt med denna typ av behandling. Forskning och annat arbete pågår dock i Sverige för att få igång denna typ av verksamhet mer.

Sällskapsdjur är en underskattad resurs i vårt samhälle. Hundar kan arbeta som polishundar, vakthundar och rädnningshundar men de kan även vara värdefulla sällkap på t ex ett gruppboende för äldre personer. Nästa år kommer det att anordnas en stor internationell konferens i Stockholm om djurens betydelse för människors hälsa. Gå in på www.manimalis.se om du vill läsa mer om detta.

Lata djur

Sådan herre, sådan hund, heter det ju. Vår lilla Tezla älskar att ligga i korgen och dra sig på morgonen. Det är inte nödvändigt att gå upp innan klockan tio och om det regnar ute kan hon vänta med att gå ut till långt in på eftermiddagen. Det är ju såklart vi själva som har lärt henne detta. Redan när hon var liten valp lärde vi henne att snällt ligga kvar och vänta i korgen tills matte och husse klivit upp. Tikar kan ju hålla sig länge men självklart var det inte vår avsikt att hon skulle bli så väldigt morgontrött. Det vi ville undvika var att ha en hund som tjatar om att gå ut redan vid fem, sex på morgonen. När hon väl har masat sig upp ur korgen nu på sommaren hinner hon inte många meter utanför dörren innan hon sträcker ut sig platt på marken för att sola. Nedan ser ni en bild där hon tagit stenen utanför dörren som huvudkudde.

Det verkar som att alla mina djur är morgontrötta. Härom dagen när jag skulle rida tidigt på morgonen för att undvika den värsta hetten möttes jag av en trött häst som låg och sov i hagen. Jag passade på att ta lite kort och jag kunde gå fram och fota och klappa på Mander utan att han reste sig. Han blinkade bara trött och visade tydligt att det var på tok för tidigt för honom att gå upp. Jag pysslade lite i stallet och efter tjugo minuter behagde äntligen hästen att resa på sig.

Blixtar och dunder!

Oj, oj vad det åskade här förra veckan. Vårt bredband gick tyvärr sönder så jag har inte kunnat blogga på ett tag. En del av livet på landet antar jag. Jag passade på att åka en sväng till Oskarshamn och hälsa på min pappa med familj. De bor på en liten gård på landet med två hundar, två hästar och en stallkatt.

Ute vid kusten regnar det ju alltid mindre och det stämde även denna gång. Det blev bl a en tur ut till Vållö, en vacker ö utanför Mönsterås (söder om Oskarshamn). Härligt! Jag passade också på att rida min pappas unghäst som en så länge är ganska grön. Annorlunda mot vad jag är van vid men mycket nyttigt och roligt. Deras andra häst, Hilton, är en valack som är lika gammal som Mander. Självklart red jag även Hilton och han var mycket trevlig och arbetsvillig.

Nedan ser ni Tezla som njuter av båtfärden över till Vållö och hundkompisarna Tiffy och Xora.

Tävling i Bjärka Säby

Igår var Mander och jag på dressyrtävling hos Bjärka Säby Ryttarförening. Det var ju väldigt varmt, men vi startade redan klockan 8.30, så vi klarade oss undan den värsta hettan. Mander var i väldigt fin form men tyvärr blev han väldigt spänd och tappade all framåtbjudning när han kom ut på banan. Tävlingsplatsen ligger väldigt vackert och dressyrbanan var placerad i mitten av ett u som bildas av stall och ridhus. Hästarna betar i en hage bakom husen så när Mander och jag kom ut från ridhuset till banan fanns bara en häst i närheten och jag tror att Mander kände sig lite ensam när han skulle ut på den fina dressyrbanan. Dessutom var det den första banan vi tävlat på som helt omges av låga dressyrstaket. En helt nyvattnad bana och fina röda pelargoner, det fanns så mycket att titta på, tyckte Mander. Det kändes flera gånger som om han skulle stanna och jag är jättenöjd med att han trots allt inte gjorde det. Självklart blev det ingen jättevacker uppvisning då bjudningen var som bortblåst men det var mycket nyttig träning.

Vi passade på att ta lite bilder i det vackra vädret och den fina miljön. Fotografer var mina superduktiga hästskötare för dagen, Karin och Anna.